Ordlista

Varje term förklaras två gånger: vad den betyder, och varför den kostar er pengar. Det andra är oftast det som saknas när man läser avtalet själv.

Abonnerad effektÄven: Subscribed capacity · Contracted capacity

Den effektnivå i kilowatt ni abonnerar på hos elnätsföretaget. Nivån sätter taket för hur mycket ni kan ta ut samtidigt, och en stor del av nätavgiften beräknas på den — inte på hur många kilowattimmar ni faktiskt använder.

Varför det kostar er pengarLigger nivån för högt betalar ni varje månad för kapacitet ni aldrig använder. Ligger den för lågt debiteras överuttag, ofta till en betydligt högre taxa. Nivån sattes oftast när anläggningen togs i drift och har sällan omprövats sedan dess. Själva nätavgiften går inte att förhandla — men den här nivån går att påverka.

Rörligt eller fast elavtal? →

AvbrottsförsäkringÄven: Business interruption insurance

Försäkring som ersätter uteblivet täckningsbidrag och fasta kostnader som löper vidare när verksamheten står still efter en ersättningsbar skada. Egendomsförsäkringen betalar för det som gick sönder; avbrottsförsäkringen för det verksamheten inte kunde tjäna under tiden.

Varför det kostar er pengarTvå tal avgör om skyddet håller: försäkringsbeloppet, som ska motsvara ert täckningsbidrag, och ansvarstiden — hur länge ersättning alls kan lämnas. Båda sattes utifrån verksamheten som den såg ut när avtalet skrevs. Har omsättningen vuxit sedan dess är ni underförsäkrade utan att någon påpekat det.

Betalar ert bolag för mycket för sin företagsförsäkring? →

EffekttariffÄven: Demand charge · Capacity tariff

Den del av elnätsavgiften som beräknas på högsta uttagna effekt i kilowatt under en period, i stället för på total förbrukning i kilowattimmar. Ett kort uttag på hög nivå kan därför kosta mer än många timmars jämn förbrukning.

Varför det kostar er pengarEn enda effekttopp — flera maskiner som startar samtidigt en morgon — kan sätta nivån för hela månaden. Att flytta uppstarterna isär i tiden kostar ingenting och sänker toppen. Det är den ovanliga sortens besparing som inte kräver någon förhandling alls, bara att någon vet att tariffen fungerar så.

Rörligt eller fast elavtal? →

FraktionÄven: Waste fraction

Ett avfallsslag som sorteras, hämtas och behandlas separat — exempelvis wellpapp, brännbart, metall, trä eller matavfall. Varje fraktion har sin egen behandlingskostnad, och några har ett positivt värde i stället för en kostnad.

Varför det kostar er pengarFelsorterat avfall debiteras normalt som den dyraste fraktionen i kärlet. Ett enda felaktigt kastat föremål kan därför göra om en billig hämtning till en dyr. Rena fraktioner med marknadsvärde, som wellpapp och metall, kan i stället ge en intäkt — men bara om avtalet är skrivet så.

Ni betalar per tömning — inte per kilo →

Indirekta kostnaderÄven: Indirect spend · Non-core spend

Inköp som behövs för att driva verksamheten men som inte ingår i det ni säljer: telefoni, IT-drift, frakt, försäkringar, städ, mjukvarulicenser, energi, fordon, larm och avfall. Skiljs från direkta inköp, alltså råvaror och komponenter som går in i produkten.

Varför det kostar er pengarDe direkta inköpen har nästan alltid en ägare och följs noga, eftersom de syns rakt i bruttomarginalen. De indirekta är utspridda över flera avdelningar, är var för sig för små att kräva ett beslut, och saknar därför oftast en ägare alls. Det är precis därför utrymmet finns kvar där.

Kategorierna vi ser över →

RestvärdeÄven: Residual value

Det värde ett fordon antas ha när leasingperioden är slut. Månadsavgiften täcker skillnaden mellan inköpspris och restvärde, plus ränta och eventuella tjänster — vilket gör restvärdet till en av de största posterna i avgiften.

Varför det kostar er pengarEtt högt antaget restvärde ger en låg månadsavgift och ser därför bäst ut i en offert. Men antagandet ska infrias vid återlämning, och håller det inte kommer skillnaden tillbaka som en slutfaktura. Två offerter med samma månadsavgift kan skilja tiotusentals kronor beroende på vilket restvärde de bygger på och vem som bär risken om det inte nås.

Leasingavtalet ni inte kan jämföra →

SjälvriskÄven: Deductible · Excess

Den del av en skada ni själva står för innan försäkringen träder in. Anges i kronor eller i basbelopp, och i det senare fallet räknas beloppet upp automatiskt varje år.

Varför det kostar er pengarSjälvrisken är en av få rattar som säkert sänker premien. Är den satt lågt betalar ni varje månad för att slippa en kostnad ni sannolikt hade klarat ändå. Att medvetet höja den till en nivå bolaget tål är ofta en större och tryggare besparing än att pressa premien.

Betalar ert bolag för mycket för sin företagsförsäkring? →

True-upÄven: Licensavstämning

Den återkommande avstämningen i ett större licensavtal, där faktisk användning jämförs med vad ni beställt. Har antalet användare eller installationer ökat under perioden efterfaktureras skillnaden.

Varför det kostar er pengarAvstämningen är i praktiken enkelriktad: ökningar debiteras, minskningar ger sällan pengar tillbaka. Antalet ni en gång fastställde blir därför ett golv snarare än ett tak. Det gör förnyelsedatumet till det enda tillfälle då antalet platser faktiskt kan sänkas.

Ni betalar troligtvis för licenser ingen använder →

Tyst förlängningÄven: Automatisk förlängning · Automatic renewal · Evergreen clause

Ett villkor som gör att avtalet automatiskt förlängs med en ny period om ingen säger upp det inom uppsägningstiden. Förlängningen kräver ingen åtgärd av någon part — det är själva poängen med den.

Varför det kostar er pengarUppsägningstiden räknas bakåt från förnyelsedatumet, inte framåt från när ni börjar fundera. Tre månader är vanligt och sex förekommer, vilket betyder att beslutet i praktiken måste fattas långt före det datum som står i avtalet. Missas fönstret är ni bundna en period till, och den perioden är ofta ett helt år.

Ni betalar troligtvis för licenser ingen använder →

VolymviktÄven: Volumetric weight · Dimensional weight · Skrymmevikt

Debiterbar vikt som räknas fram ur sändningens volym i stället för dess faktiska vikt. Transportören debiterar det högre av de två, eftersom en skrymmande men lätt sändning tar samma plats i bilen som en tung.

Varför det kostar er pengarFör skrymmande gods kan volymvikten bli flera gånger den verkliga vikten, och priset följer den. Omräkningsfaktorn skiljer sig mellan transportörer och står sällan i den del av prislistan man läser först. Att jämföra två fraktavtal utan att veta vilken faktor de räknar med är därför inte en jämförelse.

Fraktkostnader — vad är rimligt att betala? →