Rörligt eller fast elavtal? Svaret beror på er situation.
Valet handlar mindre om vad elpriset ska göra och mer om hur er verksamhet ser ut — och hur mycket variation ni tål i budgeten.
Frågan är oftast fel ställd
Rörligt eller fast är den fråga alla ställer, och den går inte att svara på generellt. Den handlar inte om vad elpriset ska göra — den handlar om hur er verksamhet ser ut och hur mycket variation ni tål i budgeten.
Ett bolag med jämn förbrukning dygnet runt och god marginal har helt andra förutsättningar än ett med produktionstoppar och pressad lönsamhet. Samma avtal kan vara rätt för det ena och fel för det andra samma månad.
Vad som faktiskt avgör valet
| Avtalstyp | Passar när | Risken |
|---|---|---|
| Rörligt | Ni tål svängningar och vill följa marknaden över tid | Enskilda månader kan bli dyra |
| Fast | Budgetsäkerhet väger tyngre än lägsta möjliga snittpris | Ni betalar en premie för tryggheten |
| Mix | Ni vill säkra en basvolym och lämna resten rörligt | Kräver att någon följer upp |
Över längre perioder har rörligt historiskt varit billigare i snitt, men det säger ingenting om hur en enskild vinter blir.
Fakturans fyra delar
Innan man kan avgöra om man betalar för mycket måste man veta vad man betalar för. En elräkning består av fyra delar, och bara en av dem är förhandlingsbar. Att blanda ihop dem är det vanligaste skälet till att bolag tror att de bytt till ett billigare avtal utan att kostnaden rört sig.
| Del | Vad den består av | Ert utrymme |
|---|---|---|
| Elhandel | Elpriset plus leverantörens påslag och fasta avgift | Förhandlingsbar — här sitter valet |
| Elnät | Abonnemangsavgift, överföring per kWh, ofta en effektavgift | Monopol, men nivån går att påverka |
| Energiskatt | Statlig skatt per kWh | Nedsättning finns för tillverkande industri |
| Moms | På summan av de tre ovan | Ingen — men avdragsgill |
Andelen elhandel av totalen varierar kraftigt med elpriset. Under perioder med låga priser kan nät och skatt tillsammans vara den större delen av räkningen — och då spelar det mindre roll hur bra elhandelsavtal ni har.
Påslaget är det ni faktiskt förhandlar
Har ni rörligt avtal köper leverantören el till marknadspris och lägger på sin marginal. Det är påslaget, inte elpriset, som är er förhandling — elpriset är detsamma för alla och ingen leverantör kan ge er ett bättre spotpris än marknadens.
Påslaget anges i öre per kilowattimme och redovisas sällan tydligt. Ibland ligger det inbakat i priset, ibland som en separat rad, ibland som en högre fast månadsavgift i stället. Två rörliga avtal kan därför se identiska ut och ändå skilja betydligt över ett år.
Frågan att ställa rakt ut, och att kräva svar på skriftligt: vad är ert påslag i öre per kilowattimme, och vad är den fasta avgiften? Får ni inget rakt svar är det i sig ett svar. Lägg också märke till vilket elområde ni ligger i — Sverige har fyra, priserna skiljer sig mellan dem, och ett avtal som är bra i ett område är inte automatiskt bra i ett annat.
Nätavgiften som ingen förhandlar
Elräkningen består av två delar ni kan agera på: elhandel, som ni väljer leverantör för, och nätavgift, som ni inte kan förhandla eftersom nätägaren är ett monopol i ert område.
Men nätavgiften går ofta att påverka ändå, för den bygger delvis på er abonnerade effekt och era effekttoppar. Har verksamheten förändrats sedan abonnemanget sattes kan ni betala för en effekt ni inte längre använder. Det är en av de vanligaste och mest förbisedda posterna i hela kategorin.
Titta på er högsta uppmätta effekt de senaste tolv månaderna och jämför med vad ni abonnerar på. Ligger abonnemanget en bra bit över toppen betalar ni för marginal ni inte behöver — och det går att sänka utan att förhandla med någon.
Effekttoppen kostar mer än förbrukningen
Alltfler nätägare tar ut en effekttariff: en avgift som beräknas på er högsta uttagna effekt under en period, inte på hur mycket ni förbrukat totalt. Logiken är att nätet måste byggas för toppen, inte för snittet, och den som orsakar toppen ska bära kostnaden.
Konsekvensen är kontraintuitiv. En enda kvart kan sätta kostnaden för en hel månad. Startar tre maskiner, ventilationen och laddarna samtidigt klockan sex på morgonen skapas en topp som ni betalar för i trettio dagar — även om förbrukningen resten av månaden är låg.
Det gör det här till den ovanliga sortens besparing: den kräver ingen förhandling och ingen investering, bara att någon vet att tariffen fungerar så. Att flytta uppstarter isär med kvartar, ladda elbilar nattetid i stället för vid arbetsdagens början, och undvika att köra energitunga processer samtidigt kostar ingenting och sänker toppen direkt.
Energiskatten ni kanske betalar för mycket av
Energiskatten är statlig och samma för alla — med ett undantag som är värt att kontrollera. Tillverkande industri kan ha rätt till nedsatt energiskatt på el som används i tillverkningsprocessen, vilket söks hos Skatteverket och inte något leverantören sköter åt er.
Bedriver ni tillverkning och aldrig har prövat frågan är det värt en halvtimme, för beloppen är sällan små i förhållande till arbetet. Reglerna och nivåerna ändras över tid, så kontrollera dem mot Skatteverkets aktuella information snarare än mot vad någon minns sedan sist.
Bindningen och den tysta förlängningen
Elavtal binds typiskt i ett till tre år och förlängs sedan tyst. Det är den vanligaste orsaken till att ett bolag sitter på ett fast avtal tecknat i ett helt annat prisläge, ofta utan att någon fattat ett beslut om det.
Ett fast avtal som förlängs automatiskt förlängs dessutom sällan till marknadens bästa nivå. Förlängningspriset sätts av leverantören, till en kund som inte förhandlar — och det är inte samma pris som en ny kund erbjuds samma dag.
Vad ni kan göra själva
- Ta reda på vilket avtal ni har — rörligt, fast eller mix. Förvånansvärt många vet inte, särskilt om avtalet förlängts automatiskt.
- Kolla när avtalet löper ut och vilken uppsägningstid som gäller. Sätt en påminnelse i god tid före, inte på datumet självt.
- Separera fakturans fyra delar och se hur stor andel som är vilken. Det avgör var det ens är värt att lägga tid.
- Begär påslaget skriftligt i öre per kilowattimme, plus den fasta avgiften. Utan de två talen går inte två avtal att jämföra.
- Jämför abonnerad effekt mot faktisk toppeffekt de senaste tolv månaderna. Ligger abonnemanget långt över toppen betalar ni för marginal ni inte använder.
- Titta på när era toppar uppstår. Ligger de samlade vid ett skift eller en uppstart finns en gratis besparing i att sprida dem.
- Kontrollera rätten till nedsatt energiskatt om ni bedriver tillverkning.
Det som kräver mer arbete är att bedöma om påslaget ni betalar är rimligt. Det är leverantörens marginal, det anges sällan tydligt, och det varierar mer mellan avtal av samma typ än de flesta tror. Utan jämförelseunderlag från flera leverantörer för er förbrukningsprofil går det att räkna ut vad ni betalar — men inte att säga om det är mycket.
Betalar ni rätt?
Räkna på er potential på trettio sekunder, eller hör av er så tittar vi på era faktiska avtal. Hittar vi ingen besparing tar vi inget förhandlingsarvode.